För ca 40 dagar sedan fick jag beskedet att jag fick jobbet i England för HTC. Hade 2 dagar på mig att boka flyg,packa och träffa alla nära & kära innan jag åkte. Visste ingenting om vart & hur jag skulle ta mig till Bournemouth (ligger ca 2 h från London) vart jag skulle bo, hur jag skulle ta mig till jobbet. För många människor är det en skrämmande känsla att inte känna sig trygg. Att jag tog mig hit till England säger ganska mycket om min personlighet. Jag vågar, jag tar chanser, jag tar för mig, jag ser möjligheter och det viktigaste jag KAN. Inte fan hade jag tvättat nån gång i mitt liv? Knappt lagat mat i mitt liv? Fått rummet städat av mina föräldrar. Jag har inte behövt gjort ett skit av ren lathet. Men jag har alltid vetat att jag kan om jag vill. Att jag är här i England bevisar att jag kan sköta mig själv. Jag är inte beroende av andra utan jag klarar mig själv. Det finns ingen som säger åt mig vad jag får göra & inte göra. Det finns ingen som tvättar mina kläder. Det finns ingen som lagar min mat. Det finns ingen som städar. Nu är det jag som gör allt. Jag trivs med att bo själv & sköta mig själv. För 5 månader var jag 18 år? Hur många 19 åringar vågar flyga till ett land utan någon vetskap om något. Hur många 19 åringar har flyttat hemifrån? Jag är stolt över mig själv. Jag är precis där jag ville vara vid 19 års ålder. Ni som följt min blogg vet att jag skrev för cirka 2 månader att jag bestämt mig för att flytta utomlans. Jag sa upp mig från jobbet med 1 mån uppsägningstid. Planen var att jag skulle dra vilket som. Jag hade tänkt att söka jobb på plats. Planen var Malta. Tänk att istället lyckades jag hamna i bournemouth bland Englands finaste kuster. Här bjuder jag på bilder från idag när jag tog mig en powerwalk längs stranden.