Hej Jag tänkte dela med mig några få av mina många tankar. Tankar ur en 19 åring snart 20 åring. Jag känner mig så delad. Delad av tankar, känslor blandad med stress. Vilken är den rätta vägen att gå? Blir det verkligen rätt om jag väljer det eller kommer det bli helt fel? Jag tar chansningar och hoppas att allt löser sig men det gör det alltid inte. Tankar tar nästan över min vardag och jag pressar mig själva hela tiden. Är det bra eller är det dåligt? Jag vet inte. Svaret är jag vet inte. Jag är så delad just nu. Jag har vart delad en längre period. Jag vet inte om vad jag vill. Inte med något. Ena dagen kan jag älska något till att nästa dag inte. Ena dagen vill jag göra det till nästa dag vill jag göra något annat. Vad vill jag? Detta är min vardag. Är det bara jag eller känner andra också såhär? Men dom senaste dagarna så har jag släppt allt. Jag orkar inte tänka på imorgon, i övermorgon eller framtiden. Jag lever här och nu. Idag trivs jag. Jag ler, jag älskar mitt jobb, jag har underbara arbetskamrater,Jag har familj & vänner som älskar mig, jag kan äta mig mätt och sova tryggt vad mer kan man önska sig? Sätt inte för hög press på er själva som jag har gjort. Tänk inte för mycket på framtiden. Sluta fokusera allt för mycket på vad ni inte har. Tänk på allt ni har istället. Det kommer få er le.